mi historia entre tus dedos

Hellu , igår dagen vart inget vidare för mig jag fick reda på att en till släkting har dött..
och jag mår inget vidare som sagt , det är nu gränsen har gått jag orkar inte längre ..
jag är så jävla trött , jag vill bara åka hem till mitt kära hem den platsen jag aldrig är olycklig
aldrig gråter kanske bara för glädje men inget annat den platsen allting är så himla underbart hela tiden
den platsen jag aldrig vill lämna när jag väl är där.. jag vill inte vänta ett år jag vill dit nu nu nu..
jag vill inte höra mer samtal om att nån släkting har gått bort för jag vill inte att den dagen ska komma
att en släkting nära mig har gått bort och jag är här jag vill inte jag är så jävla rädd..
jag orkar inte mer .. jag orkar inte leka glad och gå runt och le fast jag igentligen vill skrika ut allt och
gråta ihjäll mig .. jag vill inte mer..

Idag vart dagen lite bättre på grund att jag fick träffa en vän som jag inte träffat på nästan 6 månader
va jätte härligt att få se han igen och få krama han och höra hans röst..han har alltid vart en nära vän
och han kommer alltid betyda mkt för mig eftersom han har stått vid mina sida många gånger då jag har
mått dåligt och hoppas han vet att jag alltid finns där för han ovasett vad! sen träffade jag magdalena min vän
och gick runt på stan lite och snacka massor tack för att du finns vännen <3 nu sitter jag hemma och ska plugga lite snart sen ska jag nog sätta mig och kolla på gossip girl eller 90210 om det har kommit nya avsnitt och så ska jag ringa
bästa vän senare <3 ..

later.


xoxo , liilliis